Håll mig hårt elr släpp mig helt,men lämna mig inte bunden,Värm mig med din kärlek,eller lämna mig i kylan,men låt mig få slippa frysa hos dig.Krossa väggen mellan oss,eller måla den svart,men låt mig inte kunna se dig utan att kunna nå dig.
Den dikten släpper mig aldrig och kan läsa den hundra gånger utan att tycka mindre om den.Kanske för att den är så sann och för att varje ord stämmer så rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar